1 september och jag blev sjukt sugen på att skriva igen. Vet inte om det är någon som läser men ännu bättre, då kan man bara får skriva av sig. Funderat på i flera dagar att sätta mig här och skriva, men nu när jag håller på vet jag inte om jag vill fortsätta. Finns ganska mycke jag vill få ut men inte som borde komma ut eller nått. Många tankar. Som vanligt har det hänt mycke sen jag skrev sist, lite för mycket kanske. Både mycket bra men också mindre roliga saker. Mina nära vet vad allt handlar om. Tror det kan va ganska bra att få skriva av mig, eller hmm. Vet som vanligt inte vad jag vill eller så. Massa flumm bara blir det nu känner jag, men bättre än inget. Tror jag behöver lära känna mig själv lite mer, har förändradas enormt mycket på det senaste året, eller det senaste halvåret kanske? Vet inte om det är positivt eller negativt. Vissa saker är väldigt positivt har jag iaf kommit fram till. Tror jag är mer öppen av mig, kankse beror på att jag alltid hållit precis allt inom mig? Börjat komma folk närmare, drar mig inte undan utan älskar att ha människor omkring mig, mår fruktansvärt dåligt när jag är själv och jag blir alltid så rastlös. känns lite halv konstigt nu när alla kan läsa det här men noga känns det som. Har kommit in nya helt underbara människor i mitt liv, speciellt en som är värd att nämnas, Erika Schochow. Att jag skulle träffa en person för lite mer ett halv år sen och sen att hon skulle blir en av mina bästa vänner var inget jag räknade med, men oj så fel man kan ha. Helt underbar person som alltid ställer upp på alla vis, och inte för att glömma så är hon ju lika träningsgalen som jag är, mer perfekt kan de ju inte bli! Sen har jag ju mina andra bästa, och ni vet precis vilka ni är och jag hoppas ni verkligen känner att ni betyder mycket! Lite väl känsligt nu kanske? Men det är bara de att rätt som det är så har man förlorat det man älskar å tycker om och så ångrar man att man inte visade det mer eller sa det. Och det är ju inte lätt att leva med den ångesten över att man skulle ha visat mer kan jag lova. Som sagt var så har det kommit in många personer i mitt liv den senaste tiden, många som betyder mer än va dom ens vet om. Märkt på den senaste tiden, allt hänt den senaste tiden? Jaaaa! Men iaf fäster mig väldigt vid människor,. Upprepar säkert mycket nu men läs inte då. Det här med att förlora männsikor som betyder har det blivit lite för mycket av denna sommar, både farmor och en vän kan man säga. En helt underbar person, även om jag inte kännt honom länge, men där kommer de där igen, fäster mig fort. Tänker ibland, han kunde faktiskt läsa mig bra, sa saker ibland om hur jag kände, eller va som stämde. Minns en sak men det går jag inte in på här. Och farmor, när hon försvann rasade min värld! Ville inte att det skulle va så, sov förbannat oroligt den natten utan att jag visste något. Inte mycket som håller mig kvar här i Hagfors längre. Förstår inte varför jag sticker. Eller har väl dom nära och så, men dom finns ändå. Har lovat på jobbet att jag ska stanna men varför göra det om jag vill göra något annat? varför låta någon annan styr mitt liv och vara rädd för vad andra ska tycka och hur de ska reagera? Vill ju inte ångra när jag blir äldre att jag inte gjorde något. Är också lite så här, tänk om jag missar något här. Men vad kan jag missa? Som en sa till mig senast i helgen, men åk, gör något, spela roll om du får jobb eller inte, det löser sig alltid. Hagfors och alla här finns kvar, se på mig! Jaa, mycket sanna ord. Ta tag i livet för i helvete!! Finns mycket mer jag skulle vilja få ur mig men kanske inte så lämpligt att skriva allt? Nej det är inte det.
Borde gå och sova, jobb imorgon.. Men vet inte om jag orkar att sova eller som kommer jag stendö direkt :)
Tror det får räcka idag, redan tagit upp allt för mycket! Sanningen om Malin Ericsson ;)
får se om det kommer igen, säkert någon gång under helgen, ska kämpa med att inte gå ut utan vara hemma och ta det lugnt, och det ska gå. Kan ju alltid annars träna, förstår inte det här med att en del ska tala om för mig att der inte är bra att träna mycket, men va fan bättre det än inget. Ja jag vet att det har hänt att det blivit för mycket, och det har gått åt helvete men det gick bra, inge värre med det. "Da kommer ta en sketen än mä dig Malin" Pfth, har myck å ta av än och jag ger mig inte förrän jag är klar, kommer iofs inte ge mig då heller. För jag gör det för att jag gillar det och för att jag mår bra av det, nog om det! 15 kvar och det ska gå!!
Blev mer än vad det skulle nu men. Gillar inte riktigt tanken av att alla ska kunna läsa detta, men gör det för mig och ska inte bry mig om vad alla andra tycker.


Vi letar månsten i vattnet när livet saknar logik!